Ibland sker det saker som vi inte riktigt kan förklara. Det kan vara att man helt plötsligt bestämmer sig för att ta en helt annan väg hem från jobbet än den man brukar ta, sedan visar det sig att i och med det beslutet så undgick man att vara med om en olycka som skedde just på den vägen man brukar ta. Eller, vad är det som gör att man får för sig att gå fram till en igensnöad anslagstavla och rycka åt sig den lilla lappen som fladdrar i vinden, och som det senare ska visa sig leda till första steget på en ny riktning i livet. Tack vare den lilla lappen om ett informationsmöte så kom personen in på ett nytt spår och ny utbildning.
Oförklarliga saker händer, som då en liten treåring stack en strumpsticka i en elkontakt där han satt vid ett öppet fönster några våningar upp i huset och fick en sådan stöt så han flög ut genom fönstret. När pojkens syster kom ner på gården så satt treåringen på stentrappan helt oskadd. Det första han sa till sin syster var att det var en vitklädd farbror som tog emot mig. En annan berättelse kom från en kvinna som skulle köra på små krokiga snöbeklädda vägar för att besöka sin mor, hon fick plötsligt en ingivelse att hon skulle stanna bilen vilket hon gjorde. Då såg hon en mötande långtradare komma körande i kurvan och den tog upp hela vägen. Hade hon mött långtradaren där i kurvan så hade hon inte haft en chans, då hade hon inte levt idag.
Mikael Holmgren som är psykolog och psykoterapeut har transkriberat berättelserna från de personer som han skriver om i sin bok. Berättelserna är ärliga, sanna och självupplevda. Vissa med tydlig dialekt från Västerbotten. De är som titeln anger Gräsrotsmirakler, händelser i vardagen som lett till en stor förändring för de som blivit berörda. Holmgren skriver själv en av berättelserna om hur skört livet kan vara, då de en vårdag 2001 skulle få sitt tredje barn och det blev komplikationer under förlossningen. Det var en hårsmån från att han hade förlorat både sin fru och deras nyfödda son. Sonen, som fick namnet Ivar, fick grava komplikationer av den syrebrist han ådrog sig. Läkarna hade sagt att den här lilla killen kommer att behöva mycket hjälp av sina föräldrar i sitt liv, och han hade rätt. Detta blev en vändning för hela familjen, de har fått kämpa hårt för Ivar och hans liv. Holmgren skriver från hjärtat, det är berörande och starkt. Det är ärligt. Han skriver om att han förstår att Ivar kom till dem av en anledning. Han, Ivar, kom till dem för att lära dem något, som till exempel att den väg han själv (författaren Holmgren) trodde att han skulle gå inte var den väg han skulle gå. Han skriver också att han lärt sig tacksamhet för de ytterst små sakerna, att sakta farten och att ett yrke bara är ett yrke. Han skriver om hur han ser in i Ivars ögon och möts av kärlek. Ivar behöver hjälp med allt, utom en sak. Ivar ger, han ger kärlek, tacksamhet, glädje och han gläds med andra. Han gläds när han ser andra barn leka, då fylls hans blick med värme för själv kan han bara sitta upprätt i sin rullstol. Ivar förmedlar sig genom delfinliknande ljud, skratt, leenden och blickar. Holmgren avslutar sin berättelse med att berätta om en dröm, där han möter en annan son som lägger sin hand på hans axel och då får han insikten att denna har gett av sitt kött och blod även för honom, att han har fått ta del av denne mans kärlek och djup. Berättelsen är så stark, sakta strilar tårarna nerför kinderna. Han fortsätter att ge. I och med att jag fick läsa denna bok och berättelse så fick även jag del av det outgrundliga djup av kärlek. Det är kanske just därför denna bok finns. Den lämnar ingen oberörd och har man ett öppet sinne så får man ta del av det mest förunderliga och nästintill obeskrivbara som sker runt omkring oss dagligen. Slutligen vill jag lyfta Holmgrens egen berättelse som han placerat sist i boken, den är den tydligaste och både den mest smärtsamma men även mest kärleksfulla berättelsen. Det är som om jag inte kan bärga mig, utan vill uppmana honom till att fortsätta skriva. Skriv din, er och era söners berättelser. Lyft fram bröderna och låt deras röster sjunga, de har en berättelse som vill ut ur berggrunden. Berättelsen om de tre bröderna, de tre musketörerna eller varför inte de tre vise männen.